Armenian

Armenier i Sverige på 1500-talet

Posted in armenia by armiks on 2009/02/22
Redan 1568 kom en armenisk resenär och författare, Pirzade Ghapanetsi (Ghapanetsian), till Sverige vilket är det första omnämnandet i svensk litteratur.

I en källa från 1571 omnämns att armenier bosatta i Polen exporterade varor från Tabriz till Konstantinopel (Istanbul), Moldavien, Polen, Danmark och Sverige.

Den 27 september 1687 skrev armeniska handelshus i Narva under ett kontrakt med svenska kungahuset för att exportera varor från nya Julfa i Persien (Iran) till Sverige. Bland de armeniska handelsmän som skulle närvara i Sverige finner vi namn som: David Hovhannisian, Avetik Martirosian, Barsegh Makarian och Aghajan Avedikian.

* Ignatius Mouradgea d’Ohsson, (Muradcan Tosunyan) född 31 juli 1740 i Konstantinopel, död 27 augusti 1807 i Bièvres nära Paris, var en diplomat i svensk tjänst och historieforskare av armenisk börd.

Mouradgeas far var tolk vid svenska konsulatet i Smyrna. Sonen fick fullmakt som diplomatisk sekreterare 1780 och adlades samma år. 1799 tog han avsked som minister plénipotentiaire. Han publicerade i Paris ett praktverk om ottomanska riket. Hans son Abraham Konstantin Mouradgea d’Ohsson besörjde den sista delens utgivning.

* Ohan Demirgian, av armenisk börd, var Karl XV:s hovstallmästare på Ulriksdals slott i Solna. Han arranderade Överjärva gård från 1870 till 1873.

Karl XII och armeniska fodringsägarna

Ett flertal armenier kom med Karl XII under 1700-talet, efter hans vistelse i Osmanska riket. Dessa brukar benämnas "fodringsägarna" och bestod av armenier, greker och judar. Av de armenier som kom med Karl XII finns det fortfarande ättlingar i Sverige. En av ättlingarna till armenierna är Betty Hegg (född som Hallberg). Betty föddes 1785 och växte upp på en gård i trakten av Vänersborg. Läs en artikel om Betty Hegg. http://www.vrigstadshembygdsforening.se/index.php?l=hegg

Carl XII:s härjningar i Europa i början av 1700-talet var för Sverige en kostsam historia. Under hans vistelse i Bender, i dåvarande Turkiet, tog han bl a stora penninglån främst av armeniska bankirer.  
Efter Carl XII:s död 1718 och regimskiftet därefter vägrade dock Sverige att erkänna dessa skulder. Representanter från Turkiet vistades därför i Sverige under de första åren efter krigsslutet, för bevakning av kraven. Enstaka stannade kvar mycket länge och en del blev kvar för gott och blev svenskar.

Betty Hegg:s farfar var en av dem som kom att stanna i Sverige.  
Betty föddes 1785 och växte upp på en gård i trakten av Vänersborg. När hon var i 8 – 9 årsåldern dog föräldrarna och hon kom som fosterdotter till familjen Hallberg i Vänersborg som drev en matvaruhandel där. Makarna Hallberg dog i början av 1800-talet och Betty stod återigen ensam. 1804 flyttade hon till Jönköping och blev jungfru hos Buntmakare Ludwig Hegg.

Buntmakaren har beskrivit Betty så här: ”Jungfru Inga Brita Hallberg från Vänersborg har vistats hos familjen under ett antal månader år 1804. Hon återvände till Vänersborg den 23 januari 1805. Flickan Inga Brita var av medelstorlek, välvuxen och såg bra ut. Frisk, smidig och stark. Ansiktet var något skarpskuret och skinnet svagt brunaktigt samt håret och ögonen mycket mörka. Som kristen var hon konfirmerad. Hon var ovanligt duktig på att läsa, skriva och räkna, men var också praktisk och flitig i vanligt arbete. Inga Brita talade tydlig och vacker svenska med mycket spetsiga R-ljud. Hon var avvaktande och umgicks sällan med andra ungdomar. I övrigt var hon viljestark och hade ett livligt temperament.” Så beskriver alltså Buntmakaren sin jungfru.

Tycke hade dock uppstått mellan Buntmakarens son Olof Ludwig och Inga Brita och hon återvände till Jönköping och den 3:e april 1808 vigdes de båda i Jönköping. Olof Ludwig var en studerad karl och 1816 utnämndes han till kronofogde i Wästra härad. Året efter inköpte han gården Mölnarp i Vrigstad dit familjen flyttade med sina fyra barn.

Det blev hustrun Inga Brita (Betty) som med sin praktiska läggning fick ta hand om gårdens skötsel. År 1820 arrenderades dessutom Prästgården i Fröderyd. Minst ett par gånger i månaden förflyttade sig Betty mellan gårdarna på ryggen av sin snabba svarta häst. Hon var en mycket skicklig ryttarinna. Hon hade god hand med tjänstefolket på båda platserna men umgicks mycket lite med grannfruarna. Hon engagerade sig mycket i barnens uppfostran och utbildning. Efter flytten till Vrigstad utökades familjen med ytterligare två barn.

En lunginflammation ändade Bettys liv den 15 december 1842 i en ålder av 57 år 7 månader och 16 dagar, som framgår av gravkorsets inskription.  
Korset restes av hennes äldste son Ludvig Napoleon Hegg i Nässja.

Informationen om Inga Brita Hegg f. Hallberg framfördes av Stig Marz vid Hembygdsföreningens Kyrkogårdsvandring den 9 september 2000.

Unden resten av 1700-talet blir en armenier Sveriges minister i Konstantinopel (Istanbul och en annan blir svensk diplomat. Under 1800-talet anländer en viss Ohan Demirgian från Egypten och blir Karl XV:s hovstallmästare på Ulriksdals slott.

Före mitten av 1900-talet bestod invandringen av armenier till Sverige av enskilda individer och familjer.
Den moderna invandringen av armenier till Sverige har ägt rum i etapper. I början av 1950-talet kom några armeniska familjer till Stockholmområdet. De kom huvudsakligen från Istanbul i Turkiet och hade kvalificerade yrkeskunskaper såsom läkare, tandläkare och ingenjörer. Från 1975 ökade invandringen kraftigt från Turkiet och inbördeskrigets Libanon. Efter 1979 började armenier dessutom anlända från Iran.
Armeniernas antal i Sverige utgör närmare 1 300 Huvudparten bor i Stockholmsområdet och i Uppsala. En växande grupp kommer från Iran. I Uppsala bor 500 armenier varav majoriteten kommer från Iran. Ett tjugotal familjer är bosatta i Malmö och kommer från Irak och Syrien.
Språkmässigt är armenierna delade i två dialekter alltefter ursprungsland. De med bakgrund i Iran talar östarmeniska medan de med bakgrund i Turkiet talar västarmeniska.
I regel är armenierna i Sverige flerspråkiga. Fyra språk eller flera är ingen ovanlighet. Detta är en spegling av de villkor under vilka armenierna lever i diaspora.
Under de senaste åren har en hel del armenier som anlänt till Sverige avvisats med hänvisning till de lagar som reglerar flyktinginvandringen. Armenier vars namn slutar på -ian uppmärksammats. Denna ändelse på namn är typiskt armenisk. De från Iran har som regel fått stanna medan de från Syrien fått avslag på sin ansökan.
Föreningsmässigt är armenier organiserade i kulturföreningar. Armeniska kulturföreningen i Stockholm började sin verksamhet 1973.
Armeniska kulturföreningen i Uppsala bildades hösten 1980. Kulturföreningarna arbetar genom högtidssammankomster vid armeniska minnesdagar, konferenser, teater- och musikverksamhet samt sportaktiviteter.
För att bevara den armeniska identiteten är undervisning i armeniska språket som komplement till hemspråksundervisningen, även för armenier som inte alls behärskar armeniska., en viktig del i föreningarnas arbete.

* Norair (Neander) de Byzance (född 1845, död 1916) var en armensk språkforskare som under en längre tid levde i Sverige. Han kom från Konstantinopel, var bosatt i Venedig, och gifte sig år 1881 med den svenska hovfotografen Selma Jacobsson. När han dog år 1915, testamenterade han sin förmögenhet till Fredrika-Bremer-förbundet. Stadsbiblioteket i Göteborg köpte hans samling armenisk litteratur, som nu finns på universitetsbiblioteket.

* Laurent Leksell, född 14 december 1952 i Lund, son till professor Lars Leksell och Ludmila Soubotian, som hade armeniskt-iransk påbrå. Han har fyra syskon, Dan Leksell, Lars Leksell, Bobby Leksell och Helene Axelsson Johnsson. Han är grundare, huvudägare och styrelseledamot i Elekta AB, som bygger på hans fars uppfinning strålkniven. Bror Dan är Klinisk Forskningschef på Elekta.

Elekta är världsledande leverantör av avancerad medicinsk teknik och innovativa lösningar för förbättrad strålbehandling av cancer och sjukdomar i hjärnan. Företaget har ca 1700 anställda och är noterat på Stockholmsbörsen.

Laurent Leksell är civilekonom (1974) och ekonomie doktor i Internationellt Företagande och Finansiering (1981), från Handelshögskolan i Stockholm där Leksell också bedrev sin forskning. Under 1978-79 var Leksell gästforskare vid Harvard Business School i Boston. Han har även varit vid IFL-fakulteten vid Handelshögskolan samt gästprofessor vid bland annat INSEAD i Frankrike samt drivit ett internationellt konsultföretag.

Blev 2006 ordförande i Stockholms Stadsmission. Gift 1979 med Marianne Åström, dotterdotter till statsrådet Erik Österberg. Tillsammans har de fyra barn; Gustaf, Caroline, Erik och Richard.

* Pierre Der Hagopian, född 1927 i Latakia, Syrien av armeniska föräldrar, är en arkitekt och generalkonsul för Gabon i Sverige.

 

Invandring på 1950-talet. Den moderna invandringen av armenier startade på 1950-talet. Under första hälften av 1900-talet bestod invandringen av armenier bara av enskilda individer och familjer. Under 1950-talet anlände ett par armeniska familjer från Istanbul till Stockholm. Dessa var yrkeskvalificerade människor som till exempel läkare och ingenjörer.

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. rose_of_artvin said, on 2009/03/18 at 13:12 f m

    Hej! Vad det är roligt att stötta på en svensk blogg om armenier! Jag är intresserad i frågan själv (pga min ursprung uppenbarligen). Vem är du? Vad kommer du ifrån??


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: